flaskan står på armlängds avstånd, men integriteten står närmare...ska inte falla dit...ska klara detta...
En dag har gått sedan vadet började...min vita vecka är igång!
Hur jag mår!? piss!
Även om det inte alltid blir storkrök om dagarna så brukar jag iaf. ta EN bira...
för gammal vanas skull antar jag...människan är vanedjur...
Det sägs att det tar 8 veckor att bryta en vana.
Vilken jävla tur att det inte tar 1 vecka säger jag....då hade jag ju kanske slutat dricka om några dagar...och då vore det ju inte samma gamla Anita längre...
mm...Hellre ett kort och lyckligt liv, än ett långt och trist!
Jag är lycklig! ja, inte nudå...men i vanliga fall!
Jag vill känna suget efter en nyöppnad, kall bira.
Känna ruset som följer...ansvarslösheten, problemfriheten, glädjen, bekymmerslösheten, mindfullness, här och nu - känslan, kärlek, värme...
Kanske är min största rädsla att känna?...stress, press, räcka till, planering, framtid, vardag, problem, bekymmer, ansvar, mod, undertryck...
Kanske därför jag tog till flaskan från första början? Troligen...
Det är omöjligt att "fly" i vardagen...bara flaskan gör det möjligt!
Valet är upp till var och en....
I mitt och Hasses liv passar flaskan in...inte som en ständig flykt dock, mer som ett liv i paradiset..för jämnan!
Vi har valt att leva så...men är oxå medvetna om vad det innebär!
Sök hjälp om ni mår dåligt, ta inte till flaskan...gör inte det! Å ligg för fan inte i nån jävla mellanfas med gnäll och förvirring om vem du är...
Och gör ni det, stå för det, förneka inget....dricker man skjuts verkligheten upp, den löser inget, den försvinner inte...den skjuts upp, med tillhörande konsekvenser...
Lite visa ord från en som levt
/ Anita
Ta kontroll över ditt liv...ingen annan kan göra det...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Anita, man kan tro att du kommer direkt från kyrkan med en plunta Jerrys under prästrocken!
SvaraRaderaJag håller med dig, hellre dö lycklig! När jag fick diagnosen av att min lever kommer att räcka lika länge som Sverige i EM slutspelet '08 om jag jag inte lägger ner flaskan, så började jag tänka.
Men det var nog allt jag gjorde...tänkte. Fyfan va läskig tanke. Om levern inte håller, då får den fan lägga ner. Det blir flaskan som gäller för mig.
Imponerande dock att du kör Anita!
//Roffe
Tyck synd om dig själv då Roffe..... vi andra super i tysthet, utan självömkan. Vi som sitter på bänk och smuttar på kronvodka ger inte fem öre för låtsasalkisar!!
SvaraRaderaNej men vad starkt Anita! Du är otroligt duktig och stark som gör detta. Jag och många fler stöttar dig. (jag är med i en bokklubb och vi läser er blogg varje gång vi träffas)
SvaraRaderaTycker synd om mig själv Marko? Jag må ha börjagt min fredag tidigt men du kan ju fan inte förstå va folk säger/skriver.
SvaraRaderaHåller med Gunilla! Jag stöter på Angita jag me!
Och Marko, kom förbi bäcken i kväll om du vill ta detta längre.
//Roffe
Roffe Poffe! Tror du att jag är så dum så att jag låter mig själv bli sönderslagen av en låtsasalkis så att jag inte kan få mig en jävel på flera dar efteråt? Du måste ju vara en ackademiker eller nåt!! Kom till sumpan så skall du få känna hur det känns att bli överkörd av en rullator och bli robbad på varenda pantburk du äger.
SvaraRaderaMarko
Hej Hasse o Anita, ursäkta om jag tar denna ljuva sgtund och skriver en rad till Marko.
SvaraRaderaSka hålla mig kort. Tack för komplimangen angående låtsasalkis. Att bli kallad "riktig" alkis är inget jag strävar efter. Men i din välrd verkar det ju betyda ngt.
Du är antingen en ensam loser eller fängslad man som sitter och skriver på en Fredag kväll i stället för att vara social... Jag säger som smarta ungjävlar: "han som sa're, vare"
Tackar ocj bockar!
Roffe!