Vette fan vilken dag Anita är inne på men måtte det snart vara slut. Det är ett jävla liv och jag får smyga med biran i mitt eget hem. Även om hon låter illa verkar hon ganska uppåt ibland. Stolt över att det verkar fungera för henne, kanske. Börjar känna mig lite grann som en riktig taskmört. Nåväl! Vi får se hur det blir. Nu är snart den där speciella och återkommande veckan på G, som grädde på moset... Snacka om fånge i sitt eget hem. Fan vad jag står ut med mycket...den kärleken. Anitor växer inte på träd.

HJälpte en polare att bära en massa skit idag. Jag är soft för det där med att ställa upp för andra. Gillar jag dom gör jag vad som helst. Anita fick vänta och lät mig veta att det inte var vad hon vill. Hehe. Jävlar vad pisst hon var. Inte mitt fel - jag drog ett par bira och sen var jag nöjd som en barnunge mellan två tuttar.

Viktigt att ställa upp för andra tycker jag. VAd tycker ni? Jag kan känna att om vi tog hand om varandra bättre (även främlingar) skulle vi ha minde missär runtomkring oss. Vad fan vet jag. Bara min åsikt.

Imorgon skall jag upp tidigt. Jag tänker föra ett jävla liv. Flytta klockan utom räckhåll för sängen och ställa om den...Ska väll få fart på stumpan. Har mycket att fixa med. Även jag har hektiska dagar...som kostymsvinen på Ö-Malm. Ni vet dem med rödmosiga kinder som utstrålar framgång men lider i det tysta med gömd barnporr i´datorn och bögtidningar undangämda på kontoret.

Min tid kommer. Även om jag haft den tidigare i mitt liv så kommer den att komma igen - det vet jag.

Har man gjort det en gång kan man göra det igen, tror iallafall jag.

Godnatt till er alla.

//Hasse